Lizette

Ikväll är det möte med jobbet, får se om jag får ha kvar jobbet eller inte. Jag ska säga att jag kan jobba så mkt som möjligt, då är chansen att jag får vara kvar större. Älskade underbara Charlotte har sagt att hon kan ha Mario några timmar på dagarna så att jag kan jobba. Hon är alldeles för snäll, vad hade jaag gjort utan henne? Jag vet allvarligt talat inte. Håll tummarna för mig ikväll, jag vill så gärna jobba kvar på videomix....

Mario sitter här bredvid och gnager på en massa äpplebitar. Fyfan vad han är söt alltså. Och snart fyller han 1 år, min STORA kille.

Den 14 december ska vi på morfars begravning, känns jobbigt. Har köpt jätte fina kläder till MArio som han ska ha, han har t.o.m fått riktiga fin skor i lack. Och imorgon ska vi kolla på morfar i kistan och lägga något i om vi vill. Jag ska nog skriva något och lägga i tror jag. Känns tungt och jobbigt. Men man måste kämpa och jag klarar detta, jag är stark.

Annars är det inte alls en bra dag, mensvärk och allmänt irriterad och ångest som ligger och gnager i kroppen på mig.

På torsdag är det psykologen igen, sen jag började där har jag blivit mer och mer irriterad. Hon säger att det kommer att vara så. För det är saker man tar upp som gör ont. Men resultatet blir ju bra. Tänk om jag kan bli riktigt lycklig? Kan man ens vara det? Hoppas, hoppas!

Lägger upp en fin bild på Mario och Elia i tomteluvor här. Dom är sååå söta!