Lizette

Igår blev det  då bio "Jiddra inte med Zohan", en film med totalsjuk humor och lite överdriven emelllanåt, men jag tyckte ändå att den var grymt rolig. Nästan så man småskrattar när man tänker på den nu i efterhand.

Idag ska vi hämta Jerry och Pia på landvetter, dom skulle landa 14,25 så vi ska väl åka strax innan två tiden. Sen kommer det några och ska kolla på Marios vagn, usch jag mår verkligen dåligt över det. Tänk vad han kommer att sakna sin vagn, han älskar verkligen den vagnen och så ska någon komma och ta den ifrån honom. Det är nästan som tortyr ju. HEmskt är det iaf.... eller Överdriver jag?! Han får ju en ny vagn så fort den bara hinner komma till Sverige, kommer han gilla den lika mkt? Det får vi ju hoppas.

Nu är Emil i duschen, han är irriterad på mig för att jag alltid är så grinig hela tiden. Men jag hade bara ett svar på det GRAVIDITETSHORMONER och alldeles för mkt sånna dessutom. Hur lätt tror dom att det är för oss då? Visst att dom ska stå ut med oss men dom slipper ju oss när dom är på jobbet etc, vi själva då? Skulle vi tycka det är tillfreds att vara så irriterade och griniga hela tiden? Nej, vi är lika trötta på det som va  killarna är. Jag kan nästan lova att alla sura gravida kan hålla med om det. Och vi får stå ut med oss själva dygnet runt i 9 hela jävla månader.... Sen efter förlossningen så blir vi sakta men säkert oss själva igen... Det är ju för fan som att vara Schizzo.....